Så tungt.

Är det just nu. Det är jobbigt. Det är mycket ångest. Många tårar, mycket tankar. Jag är så orolig och så ledsen. Han är så sjuk, min finaste älskade bror. Jag är så arg samtidigt, på så många, som inte borde få ta min energi, som jag borde få slippa tänka på. Men de är där, de små jävlarna.
Jag tänker på mina föräldrar. Oroar mig för dem. På min brors döttrar. På min familj som jag inte kan vara 100% närvarande med just nu. Mina tankar är ett kaos. Skitajobbigt är det!!
Solen skiner och jag borde njuta. Njuta av solen, av mina underbara barn.
Jag känner press. Från många håll. På olika sätt.
Jag vill bara vara. Slippa tänka en stund.

Nä, det händer inte så ofta....

...att jag skriver här längre.... :O( Tyvärr. Jag har så mycket att gööööööra!! ;O)
Jo men det har jag, pluggar heltid så att hjärncellerna får lite gymnastik, försöker samtidigt att vara en närvarande mor till mina tre små underverk. Och därutöver har jag ett mitt heltidsjobb; mitt hem, min borg ;O).
Idag har jag varit ner till BVC o vaccinerat minstingen, tvättat, vikt tvätt, sorterat in den vartefter och bytt lakan i alla sängarna. Idag ska minstingen börja sova i egen säng hade jag tänkt. På BVC sas det att en 5-månaders knodd ICKE behöver nattamat.... ops, så lätt det är att glömma. Det är så enkelt när han legat brevid mig, knytt lite o vips in med tutten i mun så att han somnar om o natten fortsätter så gott o mysigt. Nu är det visst slut på det. Slut på fas 1. Aldrig mer nattamys. För det blir inga fler bebisar. Så sorgligt, vemodigt. Kommer nog fuska.
Det där med tvätten då.
Jag är den som tvättar här hemma, det är ju jag som ÄR hemma så det är enklast så och mina vita linnen förblir vita. I helgen blev ett av mina favvolinnen blåspräckligt när maken tvättade. (Vilken tur att H&M levererade ett nytt precis lika idag då, i hemlighet...) Så jag sköter tvättandet. Punkt. Vad jag helst vill slippa, eller åtminstone dela på är det här med att sortera in den vikta tvätten i respektive garderober. Det tycker jag är dötrist. Så jag samlar den vikta tvättade tvätten i IKEApåsar med förhoppningen att mannen ska göra det nån gång ibland. "Vi gör det i helgen" säger  han och med "vi" menar han moi. Inte han utan jag. Fast det verkar lättast det med, så rätt plagg hamnar i rätt garderob. Tror han ibland gör det med flit, blandar olika färger o sorterar in fle, så jag gör det i fortsättningen. Lite oftare så det inte blir så mycket åt gången. Lika bäst. Nu vaknade lillen. Hejsålänge!

Plötsligt händer det....

...ja så kan det vara. Känner mig upprymd och glad och nervös och pirrig.
Det var länge sen jag skrev, av olika anledningar, feber bland annat. Har inte sovit så mycket sen jag fick barn, för FYRA år sen. Jag har sovit o sovit o sovit, sen sön em. I morse vaknade jag o var utvilad, pigg och feberfri, trots att lilleman vaknat flera ggr i natt... det kändes skönt!
Sen satte jag mig och skrev klart fjärde uppgiften i affärsjuridik, vilket tog sammanlagt 5 timmar med lite amning o lunch emellan. Kollade mailen och DÄR i inkorgen låg det, orsaken till min upprymdhet och glädje, nervositet och pirrighet!! Hahahahahaha!!!
Fortsättning följer...... hehe.

Tog en promenad med Milla på kvällskvisten, så skönt, hade velat springa, springa SPRINGA för att jag känner mig så glad, men kände att min kropp nog inte pallar det efter febern, så jag väntar tills imorn med löpträningen o då startar jag med lätt jogging, sen är det full fart framåt. Första målet får nog bli vårruset, sen blodomloppet, midnattsloppet och tjejmila. Det får bli årets mål. Kanske Hässelbyloppet för den banan är flack och lätt.
Måste köpa nya skor bara. Mina är torra och slitna.

Nä, nu en dusch och sen sängen!
Hej!

Klockan är 05:51!

Och jag har varit uppe i en timme redan :O(
Med obekväm ångest.
Jag är så trött. Inte många timmars sömn i natt.
Jag skriver inte här så ofta. Det är en av de få saker jag ska prioritera bort känner jag, att skriva här. Hela kroppen skriker efter sömn. Lilleman somnade i babysittern, men nu har jag inte ro att lägga mig igen. Plugget hänger över mig. Har suttit en stund med Affärsjuridiken. Ännu en sak jag borde prioritera bort. Varför ska jag plugga heltid just nu, när det är som det är?
Jag vill inte ge upp. Jag är så jäkla envis. Jag vill plugga för MIN skull. Men frågan är om det är för min egen skull jag gör det. Det är bara ännu en sak jag lägger till "måste-listan" eller "ångest-listan" kanske.... Det känns bara så skönt när en uppgift blir inlämnad. Det känns som att jag gjort något bra då. Något bara för min skull. Men det tar dyrbar tid som jag istället skulle kunna lägga på mina underbara barn. De är bara små en gång. EN GÅNG. Så tänker jag att "en kurs till bara" .... nä usch. Känns inte kul!
Igår var jag o M på Lekiz med våra barn. Mina tre o ett av hennes. Det var så roligt. De lekte o hade skoj. Det var härligt att se. Visst är det kämpigt att åka iväg sådär med ansvaret, men glädjen övervann rädslan för att inte ha fullständig kontroll. Sen blev det Mc Donalds o därefter somnade alla barn i bilen, så vi tog en roadtrip till Ekskogen.. Fina Ekskogen. Slitna Ekskogen som inte alls är som förr, som jag minns det. Det var vemodigt. Att det var gråmulet väder gjorde det hela aningen mer vemodigt och sorgligt. Jag är så glad att jag är uppväxt just där. Synd bara att allt det "trygga" försvann i och med Hjälmstaskolan. Mina värsta år. Hjälmsta. Fy fan säger jag bara.
Vilket virrigt inlägg, osammanhängande. Så som jag känner mig just nu. Virrig och osammanhängande. Ska sätta mig med en kopp kaffe nu, i soffan. Bara vara en stund innan familjen vaknar.

Häromdagen...

...kom finaste M till mig, med presenter o koffeinfritt kaffe. Vad jag älskar den tjejen! Vad glad jag är att hon finns i mitt liv!! Inte för att hon kommer med presenter o kaffe, utan för att hon känner mig. För att jag litar på henne. Jag kan berätta saker för henne och hon förstår o dömer mig inte. Vi är ganska lika och det är skönt.

Igår var jag på H&M och gjorde av med pengar. Jag handlade massor, sen gick jag o satte mig o ammade. Efter det såg jag att de debiterat mig för mer än vad jag köpt, gick dit igen och fick pengar tillbaka. Lämnade tillbaka två klänningar oxå som jag ångrat under tiden jag ammade. Det blev lite billigare. Gick in på MM och beställde tårtor till dopet, köpte lite barnmat, betalade och gick därifrån. HALLÅÅÅ! Du glömde varorna ropade tjejen i kassan. Virrpanna. Då har jag glömt ALLT jag köpt på rullbandet. Jag betalade och GICK bara. Jaja, packade i varorna och skulle bege mig till Skopunkten då jag kom på att jag ju har rabattkuponger på H&M. Merde. Bestämde mig för att återigen gå dit. Tjejen i kassan var skitatrevlig och skrattade bara. Sen hjälpte hon mig, så jag fick ytterligare 180 kr i rabatt pga rabattkupongerna. Perfa! Efter det in på Skopunkten o handlade 4 par skor. Fin-skor till Elias, basketskor till mig, stövlar till Elias och ett par supercoola kängor till Stella. Ett par skor till fick Stella fast från H&M.
Sen hem, snabblunch o därefter iväg till IKEA o köpa sängar till barnen. Vi köpte varsin 105cm säng till stora barnen. Då kan vi ligga brevid dem de nätter det behövs, vilket inte är så ofta men det är även mysigt att kunna ligga brevid dem när man läser gonattsagan. Sen hem.
Men gud vilket tråkigt inlägg......
Jaja.
Jag fick även ett SMS där jag blivit antagen till en ekonomikurs jag sökt. Jag sökte egentligen bara för att kolla om jag skulle bli antagen. Blev nämligen inte det sist jag sökte, men så blev jag antagen och nu ska jag ge det ett försök. Inom ekonomi finns det ju iallafall jobb att söka. Jag har sökt typ 10 jobb och inte fått komma på intervju ens. :O( Det är ju ingen panik dock. Jag är mammaledig till och med juni nästa år, men ska börja på mio senast i september. Det är ju bara varannan helg. Men jag är så sugen på att börja jobba igen. 50% så jag o P kan dela på föräldraledigheten, så han får se att det inte bara är "dricka kaffe" att vara föräldraledig. (man hinner blogga lite oxå, hahahahahahaha)

Hejdå!

Finaste vännerna..

...har jag i alla fall i mitt liv. Ni berikar det ska ni veta. Utan er vore jag nada!
Nu ska jag "laga" lunch. Burkravioli. Hej!