Så tungt.

Är det just nu. Det är jobbigt. Det är mycket ångest. Många tårar, mycket tankar. Jag är så orolig och så ledsen. Han är så sjuk, min finaste älskade bror. Jag är så arg samtidigt, på så många, som inte borde få ta min energi, som jag borde få slippa tänka på. Men de är där, de små jävlarna.
Jag tänker på mina föräldrar. Oroar mig för dem. På min brors döttrar. På min familj som jag inte kan vara 100% närvarande med just nu. Mina tankar är ett kaos. Skitajobbigt är det!!
Solen skiner och jag borde njuta. Njuta av solen, av mina underbara barn.
Jag känner press. Från många håll. På olika sätt.
Jag vill bara vara. Slippa tänka en stund.

Nä, det händer inte så ofta....

...att jag skriver här längre.... :O( Tyvärr. Jag har så mycket att gööööööra!! ;O)
Jo men det har jag, pluggar heltid så att hjärncellerna får lite gymnastik, försöker samtidigt att vara en närvarande mor till mina tre små underverk. Och därutöver har jag ett mitt heltidsjobb; mitt hem, min borg ;O).
Idag har jag varit ner till BVC o vaccinerat minstingen, tvättat, vikt tvätt, sorterat in den vartefter och bytt lakan i alla sängarna. Idag ska minstingen börja sova i egen säng hade jag tänkt. På BVC sas det att en 5-månaders knodd ICKE behöver nattamat.... ops, så lätt det är att glömma. Det är så enkelt när han legat brevid mig, knytt lite o vips in med tutten i mun så att han somnar om o natten fortsätter så gott o mysigt. Nu är det visst slut på det. Slut på fas 1. Aldrig mer nattamys. För det blir inga fler bebisar. Så sorgligt, vemodigt. Kommer nog fuska.
Det där med tvätten då.
Jag är den som tvättar här hemma, det är ju jag som ÄR hemma så det är enklast så och mina vita linnen förblir vita. I helgen blev ett av mina favvolinnen blåspräckligt när maken tvättade. (Vilken tur att H&M levererade ett nytt precis lika idag då, i hemlighet...) Så jag sköter tvättandet. Punkt. Vad jag helst vill slippa, eller åtminstone dela på är det här med att sortera in den vikta tvätten i respektive garderober. Det tycker jag är dötrist. Så jag samlar den vikta tvättade tvätten i IKEApåsar med förhoppningen att mannen ska göra det nån gång ibland. "Vi gör det i helgen" säger  han och med "vi" menar han moi. Inte han utan jag. Fast det verkar lättast det med, så rätt plagg hamnar i rätt garderob. Tror han ibland gör det med flit, blandar olika färger o sorterar in fle, så jag gör det i fortsättningen. Lite oftare så det inte blir så mycket åt gången. Lika bäst. Nu vaknade lillen. Hejsålänge!

Plötsligt händer det....

...ja så kan det vara. Känner mig upprymd och glad och nervös och pirrig.
Det var länge sen jag skrev, av olika anledningar, feber bland annat. Har inte sovit så mycket sen jag fick barn, för FYRA år sen. Jag har sovit o sovit o sovit, sen sön em. I morse vaknade jag o var utvilad, pigg och feberfri, trots att lilleman vaknat flera ggr i natt... det kändes skönt!
Sen satte jag mig och skrev klart fjärde uppgiften i affärsjuridik, vilket tog sammanlagt 5 timmar med lite amning o lunch emellan. Kollade mailen och DÄR i inkorgen låg det, orsaken till min upprymdhet och glädje, nervositet och pirrighet!! Hahahahahaha!!!
Fortsättning följer...... hehe.

Tog en promenad med Milla på kvällskvisten, så skönt, hade velat springa, springa SPRINGA för att jag känner mig så glad, men kände att min kropp nog inte pallar det efter febern, så jag väntar tills imorn med löpträningen o då startar jag med lätt jogging, sen är det full fart framåt. Första målet får nog bli vårruset, sen blodomloppet, midnattsloppet och tjejmila. Det får bli årets mål. Kanske Hässelbyloppet för den banan är flack och lätt.
Måste köpa nya skor bara. Mina är torra och slitna.

Nä, nu en dusch och sen sängen!
Hej!

Klockan är 05:51!

Och jag har varit uppe i en timme redan :O(
Med obekväm ångest.
Jag är så trött. Inte många timmars sömn i natt.
Jag skriver inte här så ofta. Det är en av de få saker jag ska prioritera bort känner jag, att skriva här. Hela kroppen skriker efter sömn. Lilleman somnade i babysittern, men nu har jag inte ro att lägga mig igen. Plugget hänger över mig. Har suttit en stund med Affärsjuridiken. Ännu en sak jag borde prioritera bort. Varför ska jag plugga heltid just nu, när det är som det är?
Jag vill inte ge upp. Jag är så jäkla envis. Jag vill plugga för MIN skull. Men frågan är om det är för min egen skull jag gör det. Det är bara ännu en sak jag lägger till "måste-listan" eller "ångest-listan" kanske.... Det känns bara så skönt när en uppgift blir inlämnad. Det känns som att jag gjort något bra då. Något bara för min skull. Men det tar dyrbar tid som jag istället skulle kunna lägga på mina underbara barn. De är bara små en gång. EN GÅNG. Så tänker jag att "en kurs till bara" .... nä usch. Känns inte kul!
Igår var jag o M på Lekiz med våra barn. Mina tre o ett av hennes. Det var så roligt. De lekte o hade skoj. Det var härligt att se. Visst är det kämpigt att åka iväg sådär med ansvaret, men glädjen övervann rädslan för att inte ha fullständig kontroll. Sen blev det Mc Donalds o därefter somnade alla barn i bilen, så vi tog en roadtrip till Ekskogen.. Fina Ekskogen. Slitna Ekskogen som inte alls är som förr, som jag minns det. Det var vemodigt. Att det var gråmulet väder gjorde det hela aningen mer vemodigt och sorgligt. Jag är så glad att jag är uppväxt just där. Synd bara att allt det "trygga" försvann i och med Hjälmstaskolan. Mina värsta år. Hjälmsta. Fy fan säger jag bara.
Vilket virrigt inlägg, osammanhängande. Så som jag känner mig just nu. Virrig och osammanhängande. Ska sätta mig med en kopp kaffe nu, i soffan. Bara vara en stund innan familjen vaknar.

Häromdagen...

...kom finaste M till mig, med presenter o koffeinfritt kaffe. Vad jag älskar den tjejen! Vad glad jag är att hon finns i mitt liv!! Inte för att hon kommer med presenter o kaffe, utan för att hon känner mig. För att jag litar på henne. Jag kan berätta saker för henne och hon förstår o dömer mig inte. Vi är ganska lika och det är skönt.

Igår var jag på H&M och gjorde av med pengar. Jag handlade massor, sen gick jag o satte mig o ammade. Efter det såg jag att de debiterat mig för mer än vad jag köpt, gick dit igen och fick pengar tillbaka. Lämnade tillbaka två klänningar oxå som jag ångrat under tiden jag ammade. Det blev lite billigare. Gick in på MM och beställde tårtor till dopet, köpte lite barnmat, betalade och gick därifrån. HALLÅÅÅ! Du glömde varorna ropade tjejen i kassan. Virrpanna. Då har jag glömt ALLT jag köpt på rullbandet. Jag betalade och GICK bara. Jaja, packade i varorna och skulle bege mig till Skopunkten då jag kom på att jag ju har rabattkuponger på H&M. Merde. Bestämde mig för att återigen gå dit. Tjejen i kassan var skitatrevlig och skrattade bara. Sen hjälpte hon mig, så jag fick ytterligare 180 kr i rabatt pga rabattkupongerna. Perfa! Efter det in på Skopunkten o handlade 4 par skor. Fin-skor till Elias, basketskor till mig, stövlar till Elias och ett par supercoola kängor till Stella. Ett par skor till fick Stella fast från H&M.
Sen hem, snabblunch o därefter iväg till IKEA o köpa sängar till barnen. Vi köpte varsin 105cm säng till stora barnen. Då kan vi ligga brevid dem de nätter det behövs, vilket inte är så ofta men det är även mysigt att kunna ligga brevid dem när man läser gonattsagan. Sen hem.
Men gud vilket tråkigt inlägg......
Jaja.
Jag fick även ett SMS där jag blivit antagen till en ekonomikurs jag sökt. Jag sökte egentligen bara för att kolla om jag skulle bli antagen. Blev nämligen inte det sist jag sökte, men så blev jag antagen och nu ska jag ge det ett försök. Inom ekonomi finns det ju iallafall jobb att söka. Jag har sökt typ 10 jobb och inte fått komma på intervju ens. :O( Det är ju ingen panik dock. Jag är mammaledig till och med juni nästa år, men ska börja på mio senast i september. Det är ju bara varannan helg. Men jag är så sugen på att börja jobba igen. 50% så jag o P kan dela på föräldraledigheten, så han får se att det inte bara är "dricka kaffe" att vara föräldraledig. (man hinner blogga lite oxå, hahahahahahaha)

Hejdå!

Finaste vännerna..

...har jag i alla fall i mitt liv. Ni berikar det ska ni veta. Utan er vore jag nada!
Nu ska jag "laga" lunch. Burkravioli. Hej!

Tjejkväll!

Ikväll ska jag till mina gamla hemtrakter och träffa en drös med bruttor o äta gott o skratta gott o dricka gott!
Möhippegänget ska samlas igen. Fasen vad kul det ska bli. Fast jag har inget att ha över degklumpen. Såg en gammal sopsäck här nånstans, måste leta fram den.... haha!

Grattis på födelsedagen min älskade dotter!!

Jag älskar dig gränslöst mycket!

Here we go again!

Precis nyss fick jag ett sms från Isaks blivande gudmor med en superfin dop-dikt. Nu grinar jag igen. Kommer va så där härligt svullen i fejan i morgon.

Ok...

...jag kommer gråta på Isaks dop. Jag är en riktig lipsill när det kommer till såna saker. Idag träffade vi prästen och pratade om dopet. Vi klurade på vilka psalmer vi skulle ha och prästen kom med förslag. Jag sa åt henne att sjunga. Hon sjöng och jag började grina. Jag är en tönt! Vi tog inte den psalmen. Det blev två andra fina istället. Sen frågade prästen varför vi valt just de namnen vi valt och då grät jag igen... Isak ska ju döpas efter min älskade älskade bror och det betyder väldigt mycket för mig. Så känslosamt.
Efter det ringde jag min älskade vän och frågade om hon skulle kunna tänka sig att sjunga solo på dopet. Det ville hon. Så då blev det lite mer gråt. Hon skickade lite låtval på FB och så satt jag där igen o grät. Nu har jag huvudvärk. Hur ska jag klara av detta dop utan att grina? Jag ringde Isaks blivande gudmor o föreslog att vi skulle dricka lite rödtjut och äta chips innan dopet som en egen liten nattvard, hahahaha. (OBS! Det ska vi inte.) Nä, nu ska jag slå in Stellas presenter.

Snhyft o hejsvej!

Trött....

..så in i bängen är jag idag. Isak vaknar runt 02 på natten och är hur glad som helst. Gillas inte. Han somnar runt 19 på kvällen numera så han är väl utsövd då med tanke på alla tupplurar han tar under dagen. Hans mamma är trött!! Trött, och det är bara förnamnet. Idag var jag på cellprovtagning och när jag körde dit så satt jag i helt andra tankar och glömde avfarten till vårdcentralen. Det var ju dock inte så svårt att vända, men ändå.
Jag känner mig dock mindre irriterad. Faktiskt är jag inte irriterad öht just nu vilket är skönt!
Kanske är det vädret eller håret, haha!
Däremot har jag ont i bröstet. Har så haft i ca 3 veckor. Tidigare kom det i samband med att jag joggade. Nu har jag det mest hela tiden. Så imorn ska jag till läkaren. Det värsta är att jag inte tycker att läkarna tar en på allvar. MIN läkare gör det, men hon är fullbokad en månad framöver så där fick ja inte tid. Ska träffa en jourläkare imorn. Hoppas denne lyssnar på mig. Hypokondikern. Men det här är inte inbillat. Jag HAR ont i bröstet. Kanske är därför jag är trött oxå. Ja ja, slutspekulerat.
Imorgon fyller även Stella år, min lilla skrutta blir 2. Stora tjejen. Vi har köpt en docka med ljud och en matstol till dockan. Sen blir det troligtvis en lekstuga till våren, men den får alla barnen gemensamt för alla pengar vi fått i jul- födelsedags- och doppresent! Vi får antagligen lägga till lite men ändå.
Nu ska jag gå på dass o sen hämta busungarna från dagis och därefter åka o träffa prästen inför Isaks dop.

Hadebrahej!

Tredje gången gillt då...

...eller?? Jo men nu får det vara bra. Kanske lite färg i, eller superblont..... haha.

Skulle kanske klippt av mig luggen med, men nu kan jag fortfarande sätta upp den med hårnålar...vilket jag redan gjort :S och det är ju roligt att kunna variera sig. Så, nu ska jag spara till långt...moahahahah!

Ögonbryn...

...har jag inga. Hade tänkt att tatuera dem i Thailand för det var så jäkla billigt, men så målade jag dem en dag i svart o såg inte klok ut. Jag vill tatuera dem ljust bruna, det gick inte i Thailand. Ibland är jag glad att jag kan stoppa min impulsivitet!!! Ögonbrynen är ju svåra att dölja om de blir fula.....
Får fortsätta måla dem då..... fast hemma bryr jag mig inte.....

Mitt hår idag.....

Imorn ska jag till frissan igen o då ryker fan rubbet!!!

Vardagsångest?

...Eller vad är det jag vaknar med varje morgon numera? Det är jobbigt. Jag har tusen saker i huvudet. Saker som irriterar mig. Saker jag oroar mig för. Saker jag stör mig på. Saker jag vill göra. Saker jag inte hinner med. Jag har en stor brist just nu. Bristen på tålamod. Det oroar mig. Jag har ett tryck över bröstet som oxå oroar mig. Jag oroar mig för att inte hitta något jobb jag trivs med. Jag oroar mig för att S inte vill äta. Eller äta vill hon, men inte riktig mat. Jag irriterar mig på människor och det stör mig. Jag vill inte slösa min energi på det. Jag vet bara inte hur jag ska lyckas rikta den åt annat håll. Åt det positiva hållet. När irritationen bubblar upp tänker jag att jag ska sluta bry mig överhuvudtaget och ibland kan jag det, men andra gånger bubblar ilskan. Det är det jag vill slippa. Jag vill inte irritera mig. Jag vill vara positiv!! Varför ska det vara så svårt?
Det är antagligen en träningssak. Något jag måste öva på. Som självkänsla. Och kondition. Man måste hålla det i form. Träna o öva. Jag ska försöka. Verkligen.

Home sweet home....

...typ.
Två veckor i Thailand går fort. Hade tänkt blogga därifrån, men jag kunde inte logga in och jag anstränge mig väl inte tillräckligt heller för den delen. Flygresorna gick super, trots att vi på hemvägen inte fick de platser vi bokat. Jag har varit multum irriterad på resan på vissa personer. Ibland är solbränna väldigt viktigt. Viktigare än annat, som att umgås. Jag har lovat att sluta irritera mig. Jag ska sluta bry mig överhuvudtaget. På hemresans hela 11 timmar kom de inte fram en enda gång för att kolla hur det gick för oss. Inte. En. Enda. Gång. Sista veckan i Thailand var de inte med barnen En. Enda. Gång. Fast när det skulle handlas och prutas, DÅ dög vi. Sista kvällen.
Vi träffade en annan familj på hotellet. Helt fantastiska människor. Vi klickade direkt. Det var super.
Annars har det varit varmt o gott. Barnen har numera simhud mellan fingrar o tår. Jag fick öroninflammation sista kvällen. Vi har ätit gott. Jag har varit ute o joggat o simmat nästan varje morgon. Det första jag fick höra av en i hotellpersonalen var frågan om jag var gravid igen. Gravid? Igen? Så att det redan syns eller? HALLÅÅÅÅ, jag har en son på 3 (TRE) månader. Hur ska jag ha hunnit bli gravid. Igen. Så att det redan syns? Jag ville byta hotell. Hahahahaha!! När vi kom till rummet fick jag rå-ångest. Det var hemskt. Balkong mot en hemsk bakgård. Mörkt o ruggit. Vi fick byta rum nästa dag. Till ett relativt nyrenoverat. Mot poolen. Markplan. Platt-TV. Nice!!! Ja vad mer. Vi har shoppat. Badat. Solat. Ätit. Druckit öl. Promenerat o svettats. Gud vad varmt det har varit. VARMT! O Skönt!
Nu är vi hemma. Vardagen har rullats igång. Helt ok. Peter har redan börjat kolla på resor till nästa år. Hahaha. Börja spara då. Från noll till femtitusen då. Får se hur det går. Men det är skönt med semester!
Jag klippte mig igen i Thailand. Det blev ok. Idag bokade jag besök hos frissan. På tisdag ryker rubbet. Sen ska jag spara ut till ett svallande hårsvall igen ;O) hahahahah!!!
Vårt internet är kaputt. Skriver från makens jobbdator. Hoppas våran kommer igång snart så jag kan uppdatera bloggen lite oftare.
Nu ska jag lägga mig i soffan o jäsa lite. Är lite jetlagad. Säger det en gång för alla jag är INTE gravid och planerar inga fler graviditeter!

Hejsvej!
Bild på håret kommer asap..

NÄJJE!

Jag kan inte bestämma mig för om jag är nöjd eller missnöjd med frisörbesöket idag..... dock är det ju redan gjort, och det är klippt. Skitakort i bak men med en skallform som inte är helt ok. Långt i fram... skulle kanske klippt av mig rubbet. Står med saxen i handen och undrar om jag ska ta saken i egna händer.....

Rännskita...

...har jag! Fy, har sprungit på toa flera ggr idag redan. Är så jäkla nervös inför resan. Kollade Klart.se och vädret verkar ju inte bli strålande följande 2 veckor heller :O( usch. Nämen usch. Usch. Panik i magen. Bubbel bubbel. Hövvaligen. Varför kan jag inte bara va normal. Varför?

Snart...

...ska jag till frissan, yey! Velar mellan om jag ska klippa mig kort eller bara jämna till det lite och fortsätta spara ut det. Dock har jag ALLTID tofs. Alltid. Jämt. Hmmm, klipper nog av mig det. Eller? Nämen gud vad jag håller på....
Jaja, vi får se då.

Apropå tvätten igen...

...det var jag som tog hand om den. Nu fylls återigen påsar med tvätt. Det är väl min lott helt enkelt.
Förmiddagen idag gick jättebra.
För att förbytas till katastof med skrik, gråt, gnäll o lite till skrik. Alla skrek, alla grät.
Sen kom Elias och gav mig en bamsekram och sa förlåt! Då började jag gråta. Av tacksamhet. Av glädje.  Av dåligt samvete. Jag är tacksam för att han sa förlåt. Så gjorde även jag. Jag blev glad för att han vågar visa känslor. Det är viktigt tycker jag. Att kunna visa att man är arg. Ledsen. Glad. Rädd. Alla känslor är okej. Att inte visa känslor, att gömma dem tycker jag ingen ska behöva. Jag vill uppfostra mina barn till att det är ok. Att det är helt normalt att visa känslor.
Imorse var jag glad. Jag var helt övertygad om att kaffebryggaren skulle vara laddad. Bara för mig att trycka på knappen. Den lilla gesten skulle nog gjort min dag. Det är inte jobbigt för mig att själv fixa det, men det skulle ha varit en fin gest. Den var inte laddad. 

Står vid diskbänken...

...och vaggar Isak i babysittern just nu. Elias äter äpple och Stella sover.
Imorn ska jag till en lokal frisör här. Får se vad jag "hitt på¨". Det måste gå fort att klippa och sen vara lättskött. Ett rufs hoppas jag på :O) Ett kort rufs! Längtar!!!
Vi har packat i helgen. Knappt 2 resväskor blev det på 5 pers, bra! Men sen tillkommer handbagage och en vagn :S
Helgen har förövrigt varit lugn. Lite Let´s Dance o Mello. Lite godis. Eller Mycket Godis. En joggingrunda. Packning. Ja, inte mer än så, ändock tillräckligt.
En väninna sa att hon tyckte jag var duktig som var så disciplinerad med joggningen. Jag kallar det inte disciplin, jag kallar det överlevnad. En halvtimme för mig själv. Sen är jag en bra mamma. En bra människa. Det är som att tanka tålamod för min del. Ibland är det skitjobbigt att peppa sig att komma iväg, andra dagar står jag typ och joggar i hallen när P kommer hem så att jag snabbt kommer iväg innan middagen. Idag SKA jag ut. Imorn med! Sen är det ju Dag för Thailand :O) Yey!

Men vad är detta....

....sitter med lite ångest i magen igen. Den kommer direkt när jag är ute på FB och läser statusar. Sjuk hit o sjuk dit. Så less på sjukstatusar. De ger mig ångest, bara det är en anledning till att gå ur FB faktiskt, för man kan ju inte blunda när man läser. Tycker synd om alla som är sjuka :O( Krya på er alla sjuklingar där ute. Längtar så till våren. Såååååååååå häääääääääääär mycket faktiskt. Vi far ju dock till Thailand snart, men vad går egentligen upp emot den svenska vår-sommar årstiden?
Har just fått Isak att sova. Stella somnade direkt när jag la henne. Idag ska hon få sin andra Twinrix-spruta. Tanken är att jag ska åka ner med henne, men jag tror fasen P får ta det. För lite sömn inatt igen, för min del, men jag är ändå rätt pigg. Skönt det då.
M var här på en snabbkaffe i morse, mysigt. Lite dagisprat, lite havrefras, lite gnäll, lite tjat. That´s what friends are for!!!
Jag vill ha ett jobb. Tror kanske det är därför jag har lite ångest oxå, för att söka jobb. För att hitta jobb att söka. För att sedan skriva en vinnande CV. För att sedan vara nervös för att få komma på intervju. För att hoppas innerligt för att först få komma på intervju och sedan GÅ på intervju och sälja in sig. För att vänta på svar. För att få nej gång på gång, eller värre, inte ens få svar. För att vara oattraktiv på arbetsmarknaden. Ångest ångest ångest! Vill ha ett jobb jag trivs med, ett jobb som drar in pengar.....ångest ångest!
Oj vad positiv jag är. Bryta cirkeln. Inte vara bitterfitta. Tänk positivt. Positiva tankar!!! Kom igen då hjärnan, work with me here!!!!
Jaja, fredag var det då. Stora barnen ska få sova hos mormor o morfar inatt. Elias har tjatat hela veckan. Imorn skulle vi egentligen på två stycken barnkalas, har avböjt båda, tyvärr. Vill minimera risken för fler bakterier än nödvändigt så vi kommer iväg till Thai....ångest där oxå, bara inte nån blir sjuk. Sist fick jag blindtarmsinflammation. Opererades och fick inte följa med till Teneriffa den gången. Inte bli sjuka nu. Pliiiiiiis!!!
Jag o P och Isak ska åka o inhandla det som behövs inför resan imorgon, sen måste vi börja packa. Sortera. Planera. 10 timmar och 40 min på planet med tre barn! Underbart. Haha!! Nu ska jag fortsätta med listorna inför packning och inköp!
TREVLIG HELG DÅ!

Torsdag!

Japp, så var det torsdag igen då. Tycker man just startar en ny vecka, sen säger man trevlig helg lixom. Har inte sovit mycket inatt, inte mycket överhuvudtaget denna veckan. Tror jag vet vad ångesten kom ifrån i går. Thai närmar sig o jag ogillar att flyga. OGILLAR! Vill inte ens skriva om det. Usch!
Idag ska jag hämta Isaks pass. Han ska få sin 3månaders spruta efter det, så jag ser ännu en sömnlös natt framför mig. Han är en liten tutte-bebis, min Isak. Nappen duger inte. Nej nej. Mammas tutte ska det va, så det så! Jag har ett helt förråd med olika sorters nappar här hemma, det är silikon, latex, böjd, rak, liten, mjuk, räfflad...... HAHAHAHA, skulle kunna vara nåt annat jag skriver om. Men det ÄR nappar och inte nåt annat snusk ;O)
Nu ska jag byta lakan i alla sängar, sen blir det att styra kosan mot Täby.
Hej!

En sak till...

...det kom ett paket till mig på posten igår. Från nallebudet.se
Det var min svärmor som skickat till mig på Alla hjärtans dag!!
Gud så omtänksamt! O vad en liten sak kan göra en så glad. Det var lite hjärtan, lite choklad och 2 små söta nallar. Barnen fick nallarna, jag åt chokladen :O)
TACK älskade du, det värmde!!!

Apropå tvätten...

...så ligger den kvar, i sina ikeapåsar, i tvättstugan.

Vaknade...

..med ångest. Inte kul, händer inte alltför ofta, men när det händer är det skitjobbigt. Framförallt när jag inte vet orsaken. Den bara var där, som ilningar i magen, usch. Nu är den borta, bara sådär, men ändå.
Idag ska jag till läkaren. Har haft ont i magen ett tag, brännande och knipande. Magkatarr trodde distriktsköterskan. Måhända sa jag, jag vill ändå komma och besöka läkaren.

Idag var en bra morgon. Barnen var glada och pigga. Det var inte något gräl vid påklädning inför dagis heller :O) skönt! På dagis var det skottat :O) och det stod en plog på baksidan, så jag antar att de skulle skotta lite där med. Kanske finns det hopp om att även de små barnen kan få gå ut denna vinter.

Igår kväll tittade jag på min barndomsvän på tv. Jag grät både av sorg och glädje. Människors olika livsöden påverkar mig starkt. Jag har andra vänner som oxå har det svårt, men på andra sätt. De påverkar mig oxå. Jag önskar jag kunde göra något, göra mer, men alla har ju sina problem, större eller mindre. Endel sorger pratar man inte om. Det kan vara skamliga sorger man har. Men ändock sorger.

Nu ropar Isak på mig....

Lika förundrad...

...blir jag varje gång jag går in i tvättstugan och den vikta tvätten (vikt av MIG) ligger kvar. Jag tror på allvar att den någon dag får fötter och sorterar in sig själv i garderoberna. Men hittills har detta dock icke hänt. Jag återkommer i ärendet.

Snöröjningen...

...på mina barns dagis är under all jävla kritik! Idag var det en smal smal gång skottad så man kom fram till dörren. Stella ramlade hela tiden så henne fick jag bära.
Barnen kan inte vara ute på gården för de kommer inte dit. Branddörrarna går inte att öppna för kommunen prioriterar annat. Tänk om det börjar brinna..... Jag hade givetvis kunnat ha mina barn hemma, jag har ju den möjligheten, men de VILL till dagis sina 15 timmar, de VILL leka med sina kompisar. Ska de behöva stanna hemma då?
Åbygläntan har en fantastisk bakgård där snön ligger orörd, inga glada skratt och rop hörs från vinterleksugna barn, för det går inte att leka där, inte för de minsta i alla fall.
Ringde kommunen, daghem har inte prio ett. Skrev en insändare till tidningen som jag mejlade, får se om den publicerats. En sak är säker, det var inte första och absolut inte sista gången kommunen fick höra min stämma.....

Alla hjärtans dag!

Här kommer en kram till alla som behöver, alla mina glada, ledsna, bittra, fantastiska, härliga och underbara vänner som kämpar med sitt på sina håll!
Jag tänker på er och önskar jag kunde åka skyttetrafik mellan er och tilldela er en varsin kram, men jag skickar den så här istället;
KRAM

Fuck!

Det är alla hjärtans dag imorn och jag har inte köpt eller förberett n å n t i n g...... :O(

Sköna söndag!

Det är 2 timmar och 11 minuter kvar till favvoprogrammet, Solsidan! Yey!
Barnen MÅSTE ligga till sängs då och helst sova, så jag o min andra hälft (min bakdel, haha) kan sätta oss o bara softa ner efter en intensiv och rolig helg!

I fredags hade vi goa vänner på middag, det var högljutt och tramsigt och roligt och trevligt och gott. Ja gud vad gott. Men lite för salt.
I går hade vi oxå goa vänner på besök, övernattningsbesök. De har liksom vi 3 barn så det blev oxå en cirkus, en rolig cirkus. Skönt att ha vänner som man kan vara som man är med, utan krusiduller och fasader. Man kan bara vara, njuta och ha så jäkla trevligt. Det är fasen helt fantastiskt! Jag är riktigt lyckligt lottad må jag säga. Jag har inte många vänner, absolut inte över 100 som jag har på Facebook. Men de jag har tycker jag så ofantligt mycket om!!!! Ja det gör jag verkligen!

Nu är det 2 timmar och 3 minuter kvar till Solsidan så nu ska jag ta och börja med kvällsrutinerna. Ordning och reda, pengar på fredag. Eller nåt. Fast först ska jag SMSa M. ;O)

Är det här...

...ett blogginlägg, eller bara bängfläng ;O)? Haha, den var till dig M. Enkom till dig min kära vän!!

Blogga då...

...fick jag i ett SMS, haha, så då får jag väl göra det då ;O)

Igår begav jag mig ut i blåsten o snöyran och joggade i 35 min. Shit vilken pärs, men gud så skönt efteråt.
Idag vaknade jag av att jag hade 3 barn brevid mig i sängen. Underbart!
Jag bakade en kladdkaka innan kl var 9:00, efter det har jag ammat, masserat barnmage, bytt blöjor, dammsugit, skurat golv, vikt tvätt, lagat lunch åt mig, värmt lunch till barnen, slängt in en tvätt, nattat Stella och kokat mig en kanna kaffe! Energi vadå? Plötsligt händer det liksom ;O)
Nu är jag på gott humör. Hoppas energin består.

Jag kom på vad det var jag låg och funderade på häromkvällen och bloggade om i mitt huvud. Jo jobb.
Jag är ju utbildad undersköterska. Har efter det läst Desktop Publishin, vilket är grafisk kommunikation. Jag skulle gärna gärna gärna jobba med marknadsföring, det vill jag. Men jag trivs inom vården oxå. DÄREMOT vill jag varken jobba helger eller kvällar. Dessutom vill ja ha bättre betalt än vad lönen som uska ger.
Är detta så svårt? Varför kan man inte inom vården få arbeta 7-16 på vardagar, om man VILL? Nejnej NEJ! Det är rullande schema och man MÅSTE arbeta på kvällar och helger för så är det bara. Jävla skitsystem. Varför är det dessutom så dåligt betalt? Jag anser mig själv vara en resurs för vårdyrket, jag anser mig vara duktig på det jag gör, är empatisk och tycker om att hjälpa, det råder brist på utbildad personal, men ändå kan jag inte, jag som VILL, jobba med det jag verkligen kan, för att förutsättningarna ser ut som de gör. Det finns faktiskt de som VILL arbeta kvällar och helger, varför kan inte de få göra det, medan vi andra kan ta vardagarna?? Som det ser ut nu kommer jag inte söka mig till något vårdarbete när den dagen kommer då jag ska söka jobb, jag ska söka annat. Ett jobb där jag på kvällar o helger får tid att umgås med mina barn. Ett arbete med bättre betalt. Hoppas jag får något bara....

Är tungan ok ??

FY FASEN! Säger jag bara. Var med Isak på DS för att kolla hans tungflärp, som jag tidigare skrev. Läkaren var en trevlig och lugn kvinna, hon tittade in i Isaks mun, konstaterade att tungflärpen, eller vad fasen den nu heter, var för kort, sa att vi klipper den. NU!
Jag; ?!??!!?? NU??
En liten spruta med alvedon in i lillbebbes mun, under vilda protester, panik i ögonen, alltså VERKLIG PANIK!!! Sen en spruta med sockerlösning för att han skulle bli lite "gladare". Blev han det? Gladare? NEJ det blev han inte. Han satt med panik i ögonen, hårt fasthållen av mig och en uska (antar jag) medan läkaren bände upp munnen o klippte.... Isak grät och jag grät. Jag kunde inte sluta. Mina tårar rann för att jag såg paniken i hans ögon. Jag vet inte om det gjorde ont, men jag hade LÄTT låtit dem klippa min tungflärp, fan, ta hela tungan, bara Isak får vara.... Men, jag lät dem klippa. Det gick snabbt. Efteråt satt jag och ammade. Både uskan och läkaren kom ut för att titta till mig. Ja MIG, haha. Är mamman ok frågade de. Jo, men det var jag. Är jag. Isak med. Det är bra att ha det gjort. Om jag hade väntat med det hade man fått göra det under narkos vid 3-årsåldern. Kan hända att vi måste genomgå det då ändå, om den inte läker ihop bra. Så snälla snälla, låt tungan läka ihop bra, låt Isak få en lång tunga. SNÄLLA!!!!
God natt. Hoppas jag.

Vacker väder ute...

..och inne sitter jag. Isak sover o jag har just bakat lite bröd :O) Det fick bli Dagens syssla.
Snart ska jag och I åka till DS för att kolla om hans tunga är för kort. Det är den där lilla "flärpen" under tungan som ska kollas. Inte för att det är nåt problem just nu. Han äter o jollrar, men i framtiden kan det orsaka problem med mat och tal. Men det är det vi ska kolla idag.
Jag blev just sugen på att klippa av mig håret (inte själv, utan hos frisör denna gång), och permanenta så det blir riktigt riktigt riktigt krulligt. Så där får-igt krulligt! Haha, jag skulle gilla det tror jag, det känns lite som jag. Just nu iallafall. Får se om jag gör slag i saken.
Det var allt. För nu.

Det ljusnar...

...sakta och barnen börjar vakna. Välkommen onsdag!

Tidig morgon!

Vaknade, ammade, bytte blöja och skulle lägga mig till rätta, när det högg till i nacken.  Snabbt en Ipren och värmekudde. Nu sitter jag uppe. Igår kväll låg jag o bloggade i mitt huvud. Jättemycket. Idag är det borta. Fast det spelar ju egentligen ingen roll, det var säkert inget viktigt. Bearbetade det säkert i mitt stilla sinne :P

Jag är lycklig. Lycklig för vad jag har. En fantastisk man som står ut med mig ;O). Tre underbara sprudlande barn. Härliga vänner som alltid finns där.

Just nu är jag dock inte så bra på att höra av mig. Jag är riktigt dålig på att höra av mig. Tro mig, jag har jättedåligt samvete för det. För trots att jag är lycklig för allt jag har så känner jag mig lite låg, jag försöker finna tid. Jag tycker att det är skönt att sitta och skriva av mig lite. Det får ta lite tid. Jag har min familj att ta hand om. Det ger jag också min tid till. Hushållssysslor kräver sin tid och mina joggingrundor, de måste få ta sin tid. Däremellan finns mycket tankar i mitt huvud. Som jag behöver ge tid till, bearbeta.

Det här är till mina vänner; Jag älskar er. Är så tacksam för att ni finns. Att våra vägar korsats. Jag finns här, om än på distans för tillfället, men ni finns alla ni, underbara, i mitt hjärta, i mina tankar.

Tisdag igen då.

Idag har vi varit och fixat pass till minstingen. Herregud, det passet vi gjorde nu ska han ha i 5 år. Hur troligt är det att han är sig lik då, hahahaha! Jaja, 58cm lång liten bebbe. Alla våra 3 barn ser identiska ut på sina pass. Rätt lustigt att se faktiskt.
Förutom passet så har jag rensat lite kläder, dammsugit och slängt in en tvätt. Har fasen tillomed bäddat sängen :O)
Nu ids jag inte göra mer.
Jag vill inte ha Facebook längre, ändå vill jag inte gå ur. Vilket dilemma. Mina vänner har jag ju kontakt med ändå. Försökte vara utan FB nån dag, men så tar nyfikenheten över o jag loggar in. Varför det för?
Nuförtiden ska man ju alltid vara kontaktbar via mejl och mobil. Förut då? Då man bara hade hemtelefon. Jag skrev mycket brev. Många brev. Långa brev. Det var så roligt att få brev tycker jag. Jag o S höll kontakten med skitlånga brev, asroliga brev och det var kladd o kludd och man la verkligen ner tid.
Jag gillar att SMSa. Oftast har jag inte tid att prata, men med SMS får man det man vill ha sagt sagt. Snabbt o effektivt. Det är det bästa med mobilen tycker jag. Den funktionen. Gillar att få SMS oxå. Brukar få sms av M. Fast igår fick jag inget. Hmmm. Måste SMSa henne nu, på momangen faktiskt.
En del gillar inte att SMSa, och det är ju upp till var och en. Men jag gillar det.

Min lilla.

Han både bajsar och kräks snor just nu. Barnläkaren tyckte inte jag skulle använda "näsfridan" så mycket, men jag MÅSTE. Vintern-stick!!

Mina tankar...

...är just nu hos dig älskade älskade bror. Tror inte du läser min blogg. Tror inte ens du vet att jag har en. Men hur som helst så betyder du så mycket för mig, mer än du anar. Jag tänker så ofta på dig och älskar dig så oerhört mycket!!

Två minuter...

...tar det att äta tomatsoppa. Keldas. Sen viker jag tvätt. Flera maskiners rena tvätt som bara samlas på hög. Att vika tvätt är den TRÅÅÅÅKIGASTE sysslan tycker jag. Dammsuga är tusen gånger roligare. Har ringt försäkringsbolaget och Svenska Kyrkan för att boka dop. Nu sover lillsessan. Isak börjar vakna och Elias sitter och ritar. Jag har en lampskärm nere i en av bodarna. Ett skal till en lampa alltså, ett skelett. Jag vill ha det här nu, för jag har fått en lampidé. Men det är skitmycket snö. Jag vill inte lämna barnen ensamma inne och när P väl kommer hem är det mörkt. Jag vill ha mitt lampskelett nu så jag ska se om jag kan göra verklighet av min idé. Hmmmm. Ska springa idag. Har joggat 9 ggr sen jag började för 14 dgr sen!! Det är fortfarande tungt, men flåset är redan bättre för jag joggar längre och längre sträckor på samma tid.
Ska anmäla mig till tjejmilen. Nästa år är jag utmanad av springa marathon, men jag vet inte om jag törs.....

I mina blåa sockiplast...

...satt vi och lyssnade på i bilen igår, när vi tog en daytrip till Sandviken för att hälsa på barnens farfar och gå husesyn i hans o hans sambos nyinköpta radhus. Blir så glad av att lyssna på musik. Väntar på att vi ska koppla in musiksystemet i huset. Musiksystemet med högtalare i nästan alla rum som vi inte ännu köpt.
Helgen var bra, trots att våra middagsgäster uteblev pga sjukdom. Ogillar verkligen vintern just nu med dess förkylningstider :O( . Jag vet att jag valt att bo i ett land där vintern lixom är ett faktum, men jag önskar att den inte vore så lång som den är. Jag tycker att det är fantastiskt vackert med snön och framförallt när solen skiner, men just nu är jag innerligt trött på den, vintern alltså!!!
Idag har vi haft en jobbig morgon :O( barnen har varit extremt gnälliga. Snoret rinner ur alla näsor, utom min än så länge och Isak är nästan värst :O(, han som är minst stackarn. Jag var skitnödig i över en timme men fick inte tid att gå på toa, då en liten satt fast i tutten och de två andra klängde runt mina ben OCH trilskades med varann samtidigt. Har inte haft någon frukost till mig hemma, så blodsockret har varit lågt, men nu har jag nog svept en termos med kaffe, liten sover och de två andra leker rätt bra! Stella klädde dock just av sig alla sina kläder så nu får jag ta och klä på henne.... igen. Återkommer! Punkt.

Tar H&M alla mina pengar eller...

....ja det kan man ju tro. Idag ville Elias sova hos mormor o morfar. Stella ville oxå, men hon fick inte för mig, jag vill skona mina föräldrar, hahah. Ett barn i taget får räcka. Är så innerligt glad att de orkar passa mina barn någon gång ibland. Det kan vara en timme när jag behöver åka till affären effektivt eller då Elias verkligen tjatat sig till att sova där (han vill ofta vara där men får inte så ofta FÖR MIG). Idag har han tjatat sen tidig morgontimme att få sova hos moffa, och idag fick han det... Jag fick en spegel från Mio i inflyttningspresent av dem igår. En spegel jag suktat efter länge. Jag sa att jag inte behövde ha någon inflyttningspresent, att jag var så tacksam för att de ställer upp på mina barn, att det är värt mer än alla pengar i världen, men de ville ge oss något så då blev det min fina spegel. De läser inte min blogg, men TACK ändå!!!
Jaja, jag och P bestämde oss för att beställa Thaimat idag och jag har varit sååå sugen på Brieost så jag for iväg efter en svettig joggingrunda (jo, jag har varit ute 8 ggr redan sen förra måndagen) till Ica för att handla och sen hämta Thai. På Ica medges inge min handling för 300kr. WHAT??? Handlar på kredit :O( vilket jag INTE gillar, ringer sen till P som för över pengar så jag kan handla på Thaien. Väl där tappar jag bilfuckingnyckeln MELLAN sätet och "kopplingskullen" eller vad man ska kalla det. Sen får jag inte tag på nyckeln... Drar sätet fram o tebax men hittar inte nyckeln, den är typ försvunnen. Hahahaha, jag är sååå sur och blodsockret sååå lågt, men tillslut får jag tag på nyckeln, går in o beställer, åker hem och äter ljuvlig thaimat, dricker ett glas gott vin, äter lite choklad och mår gott. Kollar Let´s Dance och bloggar samtidigt.
Imorgon kommer forhoppningsvis farmor på besök och sen goda vänner på middag!
Trevlig helg alla ni som orkar läsa min bittra blogg ;O)

Lite ågren nu...

...när jag beställt kläder igen. Från HM och utan rabatt. Men om jag nu inte kommer i mina gamla kläder, så MÅSTE jag ju köpa nya ;O) Ska rensa ur klädkammaren sen för där hänger kläder som jag sparat men som jag antagligen aldrig kommer att ta på mig, någonsin. Nu sover Stella och Isak så nu ska jag ta itu med de 2 sista kartongerna och RENSA!
Bajs!

Abstinens....

....är vad jag har. Och har funderat på varför jag ska sluta blogga egentligen? Det är ju något som jag tycker är ganska kul. Så jag fortsätter, utan press, utan stress. Jag får helt enkelt ta det när jag hinner! Jag känner mig så stressad just nu och natten till i onsdags låg jag vaken många långa timmar, men hallå jag är ju mammaledig tänker ni, men det är så mycket som ska hinnas med. Putsa fasaden lixom ;O)
 Sätter ribban alldeles för högt ibland känner jag, i efterhand. Vill att allting ska vara perfekt, men det går ju inte. Det är när jag inte hinner det som allting faller. När tvätthögen växer och dammtussarna frodas.Det är så mycket jag vill hinna göra. Jag vill inreda, pyssla och jag vill att allting ska ske nu, NU, helst igår. Det är den ribban jag måste sänka, jag måste på något sätt lära mig att ta det lugnare.
 Idag är det barnens lediga dag från dagis. Vaknar av att Stella håller armen om mig, så sött. Lilla älsklingen!
Nu kivas de större barnen och lillen sitter här i babysittern och är missnöjd. Sätter punkt här, men återkommer ;O)

Biter ihop och ler!

Har bestämt mig för att sluta blogga ett tag, Får inte tiden att räcka till. Känner mig just nu, efter en jobbig natt, stressad, pressad och trött. Kanske börjar jag igen, kanske inte. Utloggad på obestämd tid iallafall!

En vanlig morgon.

Elias vaknar och gnäll-gråter. Han har kissat igenom. På dagtid har han inte blöja men på natten. Det är nog lite av lathet både från min o P´s sida men även från Elias. Han kissar i den när han vaknar istället för att gå på toa. Byta lakan.
Isak ligger och gråter. Även hans blöja är proppfull. Stella gråter för hon kan inte bära alla tusen nallar och snuttefiltar samtidigt. Jag inser att vi är sena upp och springer från garderob till garderob för att plocka fram kläder. Tvätta barn. Klä på barn. Elias vill oxå ha jeans eftersom Stella har det. Isak gråter hejdlöst. Göra välling till Stella måste jag göra först och frukost till Elias, annars hinner de inte äta. Isak gråter ännu mer. På med micron. Båda soppåsarna är PROPPfulla. AAARGHHH!!  Diskmaskinen är ren. Isak gråter. På med en kanna kaffe. Snabbt snabbt! Skynda skynda. Klockan går. Byta blöja på Isak. Rena kläder på. Amma lite. Hämta macka till Stella, ammandes Isak. Bajsnödig (jag). Svepa en kopp kaffe. En tutte får räcka. In på toa. Tvätta fejan snabbt. På med kläder (på mig). Amma Isak. Klockan är nu 8:35. Samling 8:45 på dagis. Mamma o pappa kommer. Thank god!! De klär på stora barnen. Tar hand om Isak när jag lämnar på dagis. I TID!!! Hem igen o nu sitter jag här. Soporna fulla. Disken ska plockas ur. En överfull Ikeapåse med tvätt som ska vikas och läggas in i garderoberna. Plocka undan frukost.... Men jag sitter här en stund och lugnar ner mig. Snart ska jag ta itu med alla måsten, men först ska jag till MIO och köpa tavellister och sen ska jag till grannen en stund. Hej!

Barbapappa...

Ja så känner jag mig rent kroppsligt, haha, en rosa barbapappa.
Stod igår och tittade mig i bastudörren (den är lite som en spegel) när jag duschat, och jag ser verkligen ut som en barba!
Men jag är samtidigt faschinerad över min kropp, för i den har jag skapat 3 fina barn. Inne i min mage lixom, det är så magiskt. Verkligen. Otroligt! Jag minns min första graviditet med Elias, när naveln lixom ploppade ur, min alltså. Men nu är naveln inte så faschinerande längre, när den inte vill ploppa in igen, haha. Den är som en knapp. Tänk om man kunde trycka på den och så sögs lixom allt bulligt in. Vad härligt det skulle vara, haha!
Men träning är nog nyckeln och jag har sån tur som faktiskt gillar att springa. Sprang en runda igår och konditionen börjar komma tillbaka, trots att jag bara hunnit ut 4 ggr. Igår gick det lätt och jag hoppas komma ut en sväng idag med. Ska anmäla mig till vårruset och tjejmilen iallafall. Det är kul att ha nånting att träna för även fast jag mest tränar för min egen skull. För att hålla mig i form, både fysiskt och psykiskt.

Häromdagen sa min pappa att jag blivit så lugn och att jag var en jättebra mamma. Tack! Det kändes så skönt att höra. Man hör det ju inte alltför ofta och ibland tvivlar jag på att jag är det. Eller ganska ofta gör jag det. Men så får man en kram och ett: "mamma jag älskar dig". Då, i just den stunden, är jag som lyckligast!!!

Söndag....

...sitter i soffan, bebis sover brevid. Denna helg har varit bra!!!! Inga höga förväntningar gjorde antagligen att den blev just så bra som det blev. Fredagkvällen avnjöts hos min underbara kompis, min helt fantastiska vän från barndomen. Att vi skulle träffas igen trodde jag faktiskt aldrig, men det gjorde vi och det känns så jäkla bra, så naturligt och så lätt. Det känns faktiskt som att vi aldrig varit ifrån varandra, fast vi har det, väldigt länge, för länge!
Annars har vi pulat lite här hemma, varit och handlat hela familjen och gjort iordning lekrummet. Det känns bra!
Nu ska jag försöka få ordning på den här bloggen så att datum och sånt stämmer.... Om jag orkar....

Ops I did it again....

...utan eftertanke klippte jag av mig mitt hår. Klippklipp. Det är snett o vinnt utan dess like. Kanske kan jag få gå till frissan på Drop in, drop out imorn?? Varför tänker jag mig inte för, jag skulle ju spara ut mitt hår som växer i slow motion.... förutom håret på benen då, som växer i FastForward eller vad nu FF är förkortning för. Hahaha, jaja.

Just nu...

..vill jag gå ut och springa, vart fan är nannyn??
Nä just det.

Samtidigt...

...som jag sitter på toa, dammar jag av det jag kommer åt. Bara så ni vet. Jag kan fasen aldrig koppla av.
Just nu osar det av blodpudding i hela huset. Lyckas alltid åstadkomma os, trots att fläkten är på.
Jag har dammsugit, dammat, halvskurat golvet. Tagit en kopp koffeinfritt kaffe med M. Tack för att du köpte minifom till Isak. Hoppas det gör skillnad nu bara. Ser fram emot en em/kväll med trevlig middagssällskap och mat som jag slipper laga själv för en gångs skull :O)
Igår hade jag en psykbryt kväll. Var arg, sur och irreterad och den som får ta smällarna är ju då min käre. Huvudvärk hade jag oxå :O(. Åkte o köpte en stor påse godis, vilket alltid bara gör saken värre, jag tål fasen inte socker. Måste hålla mig utan det. Det är tydligen vetenskapligt bevisat att det INTE finns något som heter sockerstinn, men jag vet att det finns det, för jag blir det nämligen och det är inte positivt och jag vet att om jag inte äter en massa socker så blir humöret jämnare. Därför blir det nu mitt något sena nyårslöfte; hålla mig ifrån vitt socker!!! Så. Därmed basta. Ett beslut taget då. Lätt som en plätt ju, haha! :S

Shoppat...

...har jag gjort idag, på Mio. Det var mycket fint på rea, love it!! Fick träffa nya butikschefen som hälsade mig välkommen tillbaka när jag än ville :O). Skulle vilja ha lite mer tider där och inte bara varannan helg. Trivs så otroligt bra med arbetskamraterna!! Helst skulle jag dock vilja ha ett "vanligt" kontorsjobb, så är det någon som har några trådar att dra i så är jag intresserad :O)

Idag!

Har jag joggat i 30 minuter med Isak i barnvagnen. Kämpigt, jobbigt och skönt! Mitt tålamod fylls på och jag blir en gladare mamma, fru och människa!! Känns så bra att känna sig lite positiv, kanske kan jag bryta cirkeln med en sån enkel sak som motion ;O)
GLAD!!!

Ond cirkel...

...känns det som jag fastnat i just nu. Jag känner mig sur, arg o irreterad och kan inte bryta mönstret. Fast jag VILL!!! Läste igenom mitt inlägg om lekmamma och gud jag låter ju helt hemsk. Jag måste göra ett tillägg; jag älskar att hitta på saker med barnen som att bygga kojor med dem, sen kanske jag inte sitter i kojan o leker, jag tycker om att gå till lekparken, åka till skansen, kolmården, badhuset, lägga pussel o sitta o rita. Ja helt enkelt att hitta på saker, men jag tycker inte att det är så roligt att sitta och leka med bilar.... eller dockor.  En hel dag. Det gör de så bra själva och som sagt jag sitter gärna med och tittar på.

Bara helt apropå..

.. satt igår o såg på tv som vanligt på kvällen. Så kom reklamen, vilket den ju alltid gör. Så kom Allévoreklamen, vilket DEN alltid gör, ni vet, det där viktminskningspeparatet. Så kom funderingen. Varför är det en redan smal tjej med på reklamen för ett viktminskningspreparat? Behöver hon gå ner i vikt eller? Skulle inte tro det. Jaja, det var bara en fundering. Så.

Någon lekmamma...

...är jag inte, fast jag önskar att jag vore det ibland. Jag tycker inte att det är roligt att sitta och leka. Däremot tycker jag att det är fantastiskt att sitta och titta på när mina barn leker. Se hur livlig deras fantasi är och hur roligt de har tillsammans mellan bråk, gnäll och ret. För de retas mycket med varann, ibland blir jag galen, frustrerad, arg för att de inte bara kan vara snälla mot varann, men det är väl det som kallas utveckling. Jag har vilda barn, kan inte ens muta med att titta på barnprogram, för de kan inte sitta stilla. Tvn är så gott som jämt på hos oss, ibland stannar barnen upp o tittar en stund, mest ståendes, men sen lockar annat bus. Just nu sitter jag o vaggar Isak i babysittern, Elias står o tittar på Meg o Mog (barnprogram) och Stella sover middag, därför får jag en liten stund vid datorn.... men många minuter blir det inte... men det gör ingenting. Jag har valt att ha tre barn och jag har lyckligtvis lyckats att få till dem. De brås mycket på mig har jag märkt, mitt temperament har de alla tre iallafall. Förhoppningsvis lyckas jag att uppfostra dem till tre starka människor som tror på sig själva och bryr sig om andra. Mest av allt vill jag att de ska veta att de duger precis som de är!!!

Norra Ormsta i svallvågor....

...efter att jag tagit min premiärjoggingtur. Det var jobbigt, det var tungt, det var fladdrigt, det var dallrigt, det varade i hela 30 minuter tro det eller ej och fy fan vad underbart det var!!! Jag älskar verkligen att springa även fast det är skitjobbigt just nu, när ingen kroppsdel sitter där den ska, allting har lixom fallit ner en smula sen sist. Musklerna är far away, likaså konditionen. Men jag vet, JAG VET, att det inte tar lång tid att få tillbaka flåset, nu kommer de värsta dagarna, med stela muskler o träningsverk, men sen jäklar!!!!
Fast just nu svajar hela norra Ormsta efter Sannas premiärtur, hahahah! Den bjuder jag på!

Just det!

Kunde förresten ha kläderna från H&M o fick inte skäll från mannen heller. Tadaaaa!

Så less nu...

...på vintern! Helt allvarligt!
Måndagen börjar med att stor kräks på EXAKT samma ställe som mellan gjorde förra veckan. Som tur var åt han inte blodpudding igår så jag fick bort fläckarna på vita sofforna utan att behöva tvätta dem i maskin. Hur stora är oddsen att båda barnen kräks på samma ställe just MITTEMELLAN våra vita soffor så att kräkset stänker upp på BÅDA sofforna?????? Nu har jag satt ihop dom tätt, sofforna alltså, så man inte kan gå där emellan o kräkas ännu mer.
Dock har han varken diarréat eller kräkts någe mer efter första kräkningen. Håller tummarna!
Ringde dock hem mannen för det är fan inte lätt att ha tre barn hemma o samtidigt torka kräk, hindra ett barn från att gå i kräket, duscha andra barnet som har kräk i håret o amma det tredje barnet..... samtidigt. Nog för att jag både är kvinna OCH har simultanförmåga, men jag är INTE bläckfisk!
Men som sagt, nu har det gått några timmar o ingen mer kräk, så nu har jag dåligt samvete för att jag "lurat" hem mannen. Jag hade ju redan torkat bort allt innan han kom hem o spritat golv o allt som hade nåt stänk av kräk, men det är skönt att vara två när "shit happens" lixom!

Paket!

Ett SMS som säger att paketet har kommit från HM :O) Haha, lycka!!! Nu återstår att komma på en förklaring för mannen där jag måste vara övertygande om att jag verkligen BEHÖVDE fyra stycken likadana klänningar i olika färg...... hoppas jag kommer i kläderna bara :OS... undrar vad det var jag beställde mer nu då... summan blev ju trots allt 1700kr....

Livat!

Nu kom stor hem från mormor o morfar. Liten tuttar o mellan vaknade precis. Nu är det som det ska; livat, busigt o lekfullt!!
Jag följer med o går ikväll M, dra ut mig om jag velar!!!! LOVA!!

Bloggeribloggera!

På kvällarna när jag lagt mig tillrätta i sängen, med liten tätt intill tuttandes,  kommer jag på massor att skriva om. Kreativiteten riktigt flödar. Dagtid å andra sidan är den putsväck, likaså finns inte riktigt tiden. Framförallt inte nu, när barnen är hemma från dagis pga kräksjuka. Mellan kräktes i tis o skulle egentligen kunnat gå idag, likaså min stora, men jag gillar inte kräksjukan, vem gör väl det, så jag bestämde mig för att ha barnen hemma hela veckan istället.... men det tar på nerverna ibland.
Jag ÄLSKAR mina barn över allting annat i hela universum!!! Men ibland behöver man nån timme här o där för sig själv, för att orka vara en bra mamma. Just nu känner jag mig inte som en bra mamma alls. Mitt tålamod tryter o bristen på motion, stimulans, sol o ljus är stor.
Stora fick sova hos mormor o morfar inatt, han älskar verkligen att vara där, men jag saknar att ha honom hemma. "Mellanbebis" saknar oxå stor att "bråka" med, det resulterar i gnäll o häng på mamma konstant. Men nu sover både lillen o mellan så gott, så nu passar jag på att skriva lite även om jag inte har något att skriva om för tillfället.
Shit vad uttråkad jag är, det finns massor att göra här hemma, men det är tråkiga saker som att vika tvätt, dammsuga, damma o sånt, det är motivationen som tryter. Jag längtar sååå till våren, när man kan vara ute, när det är ljusare på kvällarna. Nu, så här års, är det så mörkt så man tror att klockan är 20:00 när den bara är 16 typ och det gör mig så trött o låg....
Oj vilken positiv blogg det här är då, skitsamma, det är min blogg o jag bestämmer!Nånstans måste man ju få ventilera ;O)

Snövall!

Häromdagen var jag hos en väninna med alla barnen, efter en trevlig och intensiv dag beger vi oss hemåt. När jag kommer till vår uppfart ser jag vallen som plogbilen plogat upp på vår infart, så jag kör fram lite o undrar i mitt stilla sinne om jag ska hämta skyffeln först o skotta bort den... Bestämmer mig för att den är tillräckligt låg för att jag ska lyckas köra över den, så jag backar o kör. Och fastnar. Panik. Jag står halvvägs ute på vägen o halvvägs på vår uppfart. Stenhårt fast i isvallen. Kan inte backa o inte köra fram. Liten skriker i bilen, stor börjar somna o mellan börjar gråta. Jag ringer mannen som är på andra sidan Bromma o skriker hysteriskt (jag är såååå Ocool som man kan bli). Tar sedan fram skyffeln för att skotta fram biljäveln. Då går skyffeln av!!!! PANIK igen. Bestämmer mig för att ta in barnen i huset o låta bilhelvetet stå. Då har mannen startat bilen på morgonen med reservnyckeln, så min hemmanyckel är kvar i huset på MIN bilnyckel. Så nu sitter jag verkligen FAST. Jag kan inte köra nånstans o jag kommer inte in i huset o grannen är inte hemma!
Då ringer jag min älskade vän som kommer ångande med en skyffel i högsta hugg, vi skottar men det går inte för det är så hårt packad is!!!!
Ringer kommunen o är så finskt arg som jag tror bara jag kan bli faktiskt. Ifrågasätter om jag ska behöva stanna ute på vägen med tre barn i bilen o skotta mig in på min egen tomt för att plogbilen skiter i att lyfta på plogen när de kör förbi uppfarter. Svaret jag får är att jag INTE ska behöva det o så skickar han en bil som kommer o hjälper mig! TACK!!! Detta tar 45 min. I 45 minuter sitter bilen fast med 3 barn i. Fast det är ju inte kommunens fel att jag glömmer nyckeln i alla fall.....
Jaja.
Tack M för att du finns! Min lilla hjälpande ängel!!!

söndag...

Jag längtar alltid till helgerna, har alltid höga förväntningar på dem. FÖR höga förväntningar. Den här helgen var en bra helg, åtminstone var lördagen lyckad. Vi hade goda vänner över på mat, vin och sällskapsspel. De sov över. Är lixom enklast när man har små barn, för då kan man umgås lite mer kvalitativt när barnen lagt sig. Dessutom tycker kidsen att det är skitkul när kompisarna sover över o är kvar när man ska äta frukost dagen efter.
Nu brukar ju kvällarna inte bli alltför sena ändå. Kl 24 var jag klar för sängen igår, trots att vi hade supertrevligt med spel. Vi pratade om det, att "förr i tiden" var det ju då man gjorde sig redo för att entra dansgolvet lixom, ja kl 24 alltså. Och numera börjar "kvällarna" redan rund 15-16 för att rundas av när "ungdomarna" ger sig ut på stan. HAHAHAHA!! Vilken förändring det blir när man får barn. Men jag saknar det ABSOLUT inte. Det är bara ett konstaterande.

Nåväl, för att återgå till förväntningarna som jag alltid har, det slutar med att jag blir lite besviken på att helgen ändå inte blev som jag förväntat. Maken är trött efter en veckas hårt arbete, vilket jag FÖRSTÅR, missförstå mig rätt. Men jag vill hitta på saker på helgerna när man lixom är två. Jag är så rastlös o vill inte gå hemma hela helgen i mysbyxor o bara dega. Jag vill komma ut om så bara till K-Rauta lixom. Helst vill jag att maken har hittat på nån rolig aktivitet, men det händer sällan för att inte säga aldrig och jag kan inte säga att jag är någon idéspruta direkt så jag kan inte lägga skulden på honom... Men oftast om vi hittar på nåt så är det jag som kommer med idén OCH handlingskraften att genomföra det. Annars händer inte nåt, utan vi går omkring här o är lite småirriterade.
Jag tror att andra familjer hela tiden har nåt på gång, någon spännande aktivitet eller sitter o har supermysigt tillsammans o MASSOR att prata om.... så därför blir jag så less när inte vi gör saker ihop.
Den här söndagen har lixom bara passerat. Höjdpunkten var typ att åka till ica....kul.
Nu börjar solsidan!!

Nu skulle jag kunna bli....

...brunett känner jag. Blev skit (haha) sugen på att färga håret. Jag är väldigt impulsiv av mig o ganska hetsig, så om jag vill nåt eller får för mig något så ska det ske nu, helst igår. Fast sist när jag skulle göra något med mitt hår så blev det kycklinggult o när jag skulle "korrigera" det så blev det grön-brunt o tillslut svart..... Jag har inte tid att boka tid hos frissan, än mindre SITTA där o bli "behandlad" därför är det lättast att ta saken i egna händer med blandat resultat dårå. Smällar man får ta.

Minns en gång då jag färgade håret ORANGET, ja KNALLoranget. Det var på den tiden jag var "skate" hahahah! MÅNGA många långa år sedan... (o då ska tilläggas att jag ändrade stil typ säg varje vecka) sen fick min goa väninna klippa mig o hon klippte o klippte o klippte............ ord överflödiga. Jag tror faktiskt att jag grät en skvätt sen när hon var klar. Men what the hell, det växer ju ut.
På den fronten (vad gäller utseendet) är jag väldigt modig tycker jag själv. Jag vågar prova nya saker, som jag blir sugen på. Om det inte gäller ingrepp med kniv förstås, för det känns som att jag aldrig skulle kunna göra det, fast man ska aldrig säga aldrig, får se hur tuttarna o magen ser ut efter 3 graviditeter med tillhörande amning..... hahahaha.

Fast jag ska nog vara blond åtminstone tills vi åker till Thailand, det bleks ju där så det känns onödigt att färga brunt innan, men gud så sugen jag blev då.....

Diarré....

Idag skulle vi få besök från där vi bodde förr, men så fick jag rännskita. Kul! Fräscht att skriva, men det var ju så....
Kände mig lite underlig hela dagen igår när jag tänker efter o sen kom det.... men jag mår lixom inte illa o det är ju skönt. Känner mig bara allmänt olustig.
Nu sitter jag med en skål med fisk-o skaldjurssoppa o sörplar i mig. De stora barnen fick åka till mormor o morfar idag... Det svider i min mage.. men det här kanske är bra för min viktnedgång... haha. Fast frågan är om det är värt det.

Jag har en undran, hur är man personlig men inte privat??? Det har jag hört flera ggr, att man ska vara, men vad är skillnaden? Kan nån förklara det för mig?

RABATT

Nu har jag beställt kläder i stl 38 från HM med 10% rabatt! Hoppas jag kommer i dem då.... HAHHAHAHAH!! Nu byta blöja på liten, sen mot dagis o hamta busarna!!! Har förresten beställt mat från mathem.se oxå, för Liten bara skriker när jag försöker storhandla med honom. Blir så stressad......

Skrivarlust

Igår när jag gått o lagt mig kom jag på asmycket att skriva, precis som du M, men nu när jag sitter här faller lixom andan inte på...
Idag känner jag mig trött. Liten sitter i babysittern o sover, jag ska laga lite lunch till mig....
Herregud, vi åker till Thai om några veckor o jag har inte några kläder som passar. 1 kg ner i veckan vore bra,,, känns omöjligt tyvärr... det går ju knappt att gå ut med barnvagnen på de uselt plogade vägarna....

Om jag....

... beställer kläder från H&M idag så kommer det bergis en 10% rabattlapp på posten imorn.....
Orkar jag ha is i magen o invänta den, för jag VET att den kommer för det gör den ALLTID fast EFTER jag beställt och det är FRUSTRERANDE!!!!

Katastroftankar...

...är något jag lagt mig till med. Väldigt negativt tyvärr! Vill inte ha dem men vet inte hur jag ska bli av med dem. Ett exempel; vi har bokat resa till Thailand och jag är både glad och livrädd... livrädd för tsunamis, jordbävningar, översvämningar, flygplanskrascher, sjukdomar... you name it! Detta tar lixom över det glada ibland, framförallt när jag är ensam.
Samtidigt försöker jag att tänka positivt, på att vi ska ha en mysig semester ihop, hela familjen. Det är bara så svårt ibland och jobbigt som fan är det med dessa negativa tankar! Tror att det är kontrollmänniskan i mig. Jag vill verkligen ha kontroll, på ALLT! Jag mår inte bra när jag inte har kontroll. Det är ju både positivt och negativt, mest negativt. Jag gillar rutiner, jag gillar ordning och jag gör gärna allt själv, på mitt sätt, för då har jag kontroll.
Tänk vad skönt det skulle vara att släppa på allt nån gång och bara "go-with-the-flow", ska prova det nån gång. Om jag kan. Fast jag tror inte jag kan det.

Min blogg

Har ju en annan blogg oxå, men den här ska få mer utrymme för mina egna tankar och mitt ego!
Vet inte riktigt hur jag ska få tiden att räcka till för att blogga, men det visar sig ju...
Så då vaknade liten... första inlägget kort o gott!