Vaknade...

..med ångest. Inte kul, händer inte alltför ofta, men när det händer är det skitjobbigt. Framförallt när jag inte vet orsaken. Den bara var där, som ilningar i magen, usch. Nu är den borta, bara sådär, men ändå.
Idag ska jag till läkaren. Har haft ont i magen ett tag, brännande och knipande. Magkatarr trodde distriktsköterskan. Måhända sa jag, jag vill ändå komma och besöka läkaren.

Idag var en bra morgon. Barnen var glada och pigga. Det var inte något gräl vid påklädning inför dagis heller :O) skönt! På dagis var det skottat :O) och det stod en plog på baksidan, så jag antar att de skulle skotta lite där med. Kanske finns det hopp om att även de små barnen kan få gå ut denna vinter.

Igår kväll tittade jag på min barndomsvän på tv. Jag grät både av sorg och glädje. Människors olika livsöden påverkar mig starkt. Jag har andra vänner som oxå har det svårt, men på andra sätt. De påverkar mig oxå. Jag önskar jag kunde göra något, göra mer, men alla har ju sina problem, större eller mindre. Endel sorger pratar man inte om. Det kan vara skamliga sorger man har. Men ändock sorger.

Nu ropar Isak på mig....