fredag 6 maj 2011

Så tungt.

Är det just nu. Det är jobbigt. Det är mycket ångest. Många tårar, mycket tankar. Jag är så orolig och så ledsen. Han är så sjuk, min finaste älskade bror. Jag är så arg samtidigt, på så många, som inte borde få ta min energi, som jag borde få slippa tänka på. Men de är där, de små jävlarna.
Jag tänker på mina föräldrar. Oroar mig för dem. På min brors döttrar. På min familj som jag inte kan vara 100% närvarande med just nu. Mina tankar är ett kaos. Skitajobbigt är det!!
Solen skiner och jag borde njuta. Njuta av solen, av mina underbara barn.
Jag känner press. Från många håll. På olika sätt.
Jag vill bara vara. Slippa tänka en stund.

tisdag 3 maj 2011

Nä, det händer inte så ofta....

...att jag skriver här längre.... :O( Tyvärr. Jag har så mycket att gööööööra!! ;O)
Jo men det har jag, pluggar heltid så att hjärncellerna får lite gymnastik, försöker samtidigt att vara en närvarande mor till mina tre små underverk. Och därutöver har jag ett mitt heltidsjobb; mitt hem, min borg ;O).
Idag har jag varit ner till BVC o vaccinerat minstingen, tvättat, vikt tvätt, sorterat in den vartefter och bytt lakan i alla sängarna. Idag ska minstingen börja sova i egen säng hade jag tänkt. På BVC sas det att en 5-månaders knodd ICKE behöver nattamat.... ops, så lätt det är att glömma. Det är så enkelt när han legat brevid mig, knytt lite o vips in med tutten i mun så att han somnar om o natten fortsätter så gott o mysigt. Nu är det visst slut på det. Slut på fas 1. Aldrig mer nattamys. För det blir inga fler bebisar. Så sorgligt, vemodigt. Kommer nog fuska.
Det där med tvätten då.
Jag är den som tvättar här hemma, det är ju jag som ÄR hemma så det är enklast så och mina vita linnen förblir vita. I helgen blev ett av mina favvolinnen blåspräckligt när maken tvättade. (Vilken tur att H&M levererade ett nytt precis lika idag då, i hemlighet...) Så jag sköter tvättandet. Punkt. Vad jag helst vill slippa, eller åtminstone dela på är det här med att sortera in den vikta tvätten i respektive garderober. Det tycker jag är dötrist. Så jag samlar den vikta tvättade tvätten i IKEApåsar med förhoppningen att mannen ska göra det nån gång ibland. "Vi gör det i helgen" säger  han och med "vi" menar han moi. Inte han utan jag. Fast det verkar lättast det med, så rätt plagg hamnar i rätt garderob. Tror han ibland gör det med flit, blandar olika färger o sorterar in fle, så jag gör det i fortsättningen. Lite oftare så det inte blir så mycket åt gången. Lika bäst. Nu vaknade lillen. Hejsålänge!