Är det just nu. Det är jobbigt. Det är mycket ångest. Många tårar, mycket tankar. Jag är så orolig och så ledsen. Han är så sjuk, min finaste älskade bror. Jag är så arg samtidigt, på så många, som inte borde få ta min energi, som jag borde få slippa tänka på. Men de är där, de små jävlarna.
Jag tänker på mina föräldrar. Oroar mig för dem. På min brors döttrar. På min familj som jag inte kan vara 100% närvarande med just nu. Mina tankar är ett kaos. Skitajobbigt är det!!
Solen skiner och jag borde njuta. Njuta av solen, av mina underbara barn.
Jag känner press. Från många håll. På olika sätt.
Jag vill bara vara. Slippa tänka en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar