Någon lekmamma...

...är jag inte, fast jag önskar att jag vore det ibland. Jag tycker inte att det är roligt att sitta och leka. Däremot tycker jag att det är fantastiskt att sitta och titta på när mina barn leker. Se hur livlig deras fantasi är och hur roligt de har tillsammans mellan bråk, gnäll och ret. För de retas mycket med varann, ibland blir jag galen, frustrerad, arg för att de inte bara kan vara snälla mot varann, men det är väl det som kallas utveckling. Jag har vilda barn, kan inte ens muta med att titta på barnprogram, för de kan inte sitta stilla. Tvn är så gott som jämt på hos oss, ibland stannar barnen upp o tittar en stund, mest ståendes, men sen lockar annat bus. Just nu sitter jag o vaggar Isak i babysittern, Elias står o tittar på Meg o Mog (barnprogram) och Stella sover middag, därför får jag en liten stund vid datorn.... men många minuter blir det inte... men det gör ingenting. Jag har valt att ha tre barn och jag har lyckligtvis lyckats att få till dem. De brås mycket på mig har jag märkt, mitt temperament har de alla tre iallafall. Förhoppningsvis lyckas jag att uppfostra dem till tre starka människor som tror på sig själva och bryr sig om andra. Mest av allt vill jag att de ska veta att de duger precis som de är!!!